för att kommunikationen "failade"!
Alltså,Verksamhetschefen hade, i nya arbetet med att dela upp organisationen i olika arbetslag, glömt att förtydliga att det skulle betyda att vi i varje arbetslag fick stå för kvalitetssäkringen gentemot kund själva.
"Fantastisk" återgång till det gamla mao(fast enligt mig är det tvärt om alltså)! Ett uttalat nytt beslut, om även otydligt formulerat.
Men min fråga om när ett beslut slutar gälla kvarstår ändå, med tanke på väldigt mycket annat och i synnerhet chefens "gäller inte nödvändigtvis längre"...
Men skit i det hehe, det kändes lite bättre när jag fattat att det fanns adekvat underlag för beslutet i alla fall, oavsett om jag håller med eller ej.
Gött med kommunikation, varför äter inte alla det till frukost!
torsdag, januari 27
tisdag, januari 25
Organisatorisk kollaps 1?
Eller när slutar ett beslut att gälla?
På vår arbetsplats fanns en "chefsgrupp" som jobbade på att kvalitets säkra vårt varumärke. De har beslutat att vissa av produkterna skall säljas på ett visst sätt för att företaget skall kunna stå för att varan håller måttet. De har dessutom har varit så sjukt "på" att vilja "kvalitetssäkra varumärket", så att det ibland blivit absurt. Hyllningar av varan på youtube från nöjda kunder, har de tagit bort för de inte "håller måttet" fastän det varit bättre än materialet de själva tagit fram. Chefsgruppen har numera, beslutmässigt, ersatts av en ensam "Verksamhetschef". Men VC har ett "bollplank" som består av den gamla Chefsgruppen.
Helt plötsligt inser någon att det är sålt en vara som, visserligen är bra men inte så bra som den skulle varit om den följt "kvalitetssäkrings" mallen, man märker att det varit ett tydligt ignorerande av "kvalitetssäkringsbeslutet" inför kund och därför frågar en annan av medarbetarna: "Hade vi inte ett beslut om att vi inte skulle sälja varan på det sättet? Skall vi ha nya diskussioner om vår kvalitet och skall vi det vill jag rösta för att vi behåller vår kvalitetspolicy som den är".
Allt detta, även, med tanke på att man som medarbetare själv kanske någon gång hamnar i försäljningssituation och vill veta hur man skall bete sig om kunden frågar om "rabatt".
Svar från VC blir:
"Jag tycker absolut att vi ska sträva efter att leverera den riktiga varan, men jag tänkte inte en enda gång på att det fattades något..
Varan är ett såpass fritt koncept att den går att anpassa efter de flesta förfrågningar vi får.
Även om vi tidigare har bestämt att inte leverera på fel sätt så tycker jag att om vi upptäcker att det faktiskt fungerar, så ska vi väl inte vara paragrafryttare utan omvärdera istället?!
Jag röstar för att träffas och testa!"
Okej, att omvärdera beslut är inte fel, i stort sett aldrig i alla fall. Men, känner jag, svaret visar på att man inte respekterar det man beslutat, om det inte känns bekvämt just då. Att man försöker efterkonstruera ett nytt tankesätt om flexibilitet och att man, lite för att förskjuta frågan, kritiserar dem som kritiserar förloppet som "paragrafryttare". Även om man till VC's försvar kan säga att hon ville träffas för att "rösta för att testa", så känns svaret inte "Kvalitetsäkringsmässigt" eftersom det dissar egna högt ställda krav godtyckligt.
För frågan är; om en annan hade kunnat ta samma beslut om att sälja varan utan kvalitetsstämpeln, med samma eftermotivation, utan att bli kritiserad för att inte följa policyn?
Jag tror inte det! Tyvärr!
När sedan chefen går in och pekar med hela handen och skall förtydliga beslutsordningen kommer han i sin tur med följande motivering till beslutet:
"De beslut som fattades av "Chefsgruppen" gäller inte nödvändigtvis längre, utan det är upp till Verksamhetschefen att bestämma det. Vi har tillsatt VC för att VC ska ha mandat att driva igenom de förslag som VC vill genomföra. Det är alltså inte en röstning som gäller i den här frågan, utan det är VC som bestämmer. Samtidigt är ju en diskussion kring frågorna självklart viktig att ha, jag vill bara reda ut beslutsordningen."
Det är här den organisatoriska skon börjar klämma! När blir ett beslut gammalt nog för att bara ignoreras? Speciellt som det sägs att diskussion är viktig!
Och hur mycket kan beslutas i ett företag utan att medarbetare får vara med och åtminstone höra på vad som diskuteras och tänks. Och hur skall man veta när ett beslut skall följas och när det inte skall följas, och vem bestämmer flexibiliteten? Vad är kvalitét egentligen?
Är det inte lite en "envåldsvarning" på ovanstående tänkt?
Jag tycker att det är bra med tydlighet och snabba beslut, men man blir sne när saker bara händer över ens huvud!
Dessutom, om nu VC väljer att besluta att vi skall återgå till den gamla ordningen där det bestämdes om varans utformning efter kundens efterfrågan, så borde det ju i rimlighetens namn motiveras det oxå.
Jag antar att ni fattar att jag är inblandad här och så vidare... Så, varför bryr jag mig? Jo för jag älskar det där andra. Det där vi är så djävla bra på. Bland de bästa i Sverige på. Jag älskar det. Fan vad det kan göra ont att älska!
På vår arbetsplats fanns en "chefsgrupp" som jobbade på att kvalitets säkra vårt varumärke. De har beslutat att vissa av produkterna skall säljas på ett visst sätt för att företaget skall kunna stå för att varan håller måttet. De har dessutom har varit så sjukt "på" att vilja "kvalitetssäkra varumärket", så att det ibland blivit absurt. Hyllningar av varan på youtube från nöjda kunder, har de tagit bort för de inte "håller måttet" fastän det varit bättre än materialet de själva tagit fram. Chefsgruppen har numera, beslutmässigt, ersatts av en ensam "Verksamhetschef". Men VC har ett "bollplank" som består av den gamla Chefsgruppen.
Helt plötsligt inser någon att det är sålt en vara som, visserligen är bra men inte så bra som den skulle varit om den följt "kvalitetssäkrings" mallen, man märker att det varit ett tydligt ignorerande av "kvalitetssäkringsbeslutet" inför kund och därför frågar en annan av medarbetarna: "Hade vi inte ett beslut om att vi inte skulle sälja varan på det sättet? Skall vi ha nya diskussioner om vår kvalitet och skall vi det vill jag rösta för att vi behåller vår kvalitetspolicy som den är".
Allt detta, även, med tanke på att man som medarbetare själv kanske någon gång hamnar i försäljningssituation och vill veta hur man skall bete sig om kunden frågar om "rabatt".
Svar från VC blir:
"Jag tycker absolut att vi ska sträva efter att leverera den riktiga varan, men jag tänkte inte en enda gång på att det fattades något..
Varan är ett såpass fritt koncept att den går att anpassa efter de flesta förfrågningar vi får.
Även om vi tidigare har bestämt att inte leverera på fel sätt så tycker jag att om vi upptäcker att det faktiskt fungerar, så ska vi väl inte vara paragrafryttare utan omvärdera istället?!
Jag röstar för att träffas och testa!"
Okej, att omvärdera beslut är inte fel, i stort sett aldrig i alla fall. Men, känner jag, svaret visar på att man inte respekterar det man beslutat, om det inte känns bekvämt just då. Att man försöker efterkonstruera ett nytt tankesätt om flexibilitet och att man, lite för att förskjuta frågan, kritiserar dem som kritiserar förloppet som "paragrafryttare". Även om man till VC's försvar kan säga att hon ville träffas för att "rösta för att testa", så känns svaret inte "Kvalitetsäkringsmässigt" eftersom det dissar egna högt ställda krav godtyckligt.
För frågan är; om en annan hade kunnat ta samma beslut om att sälja varan utan kvalitetsstämpeln, med samma eftermotivation, utan att bli kritiserad för att inte följa policyn?
Jag tror inte det! Tyvärr!
När sedan chefen går in och pekar med hela handen och skall förtydliga beslutsordningen kommer han i sin tur med följande motivering till beslutet:
"De beslut som fattades av "Chefsgruppen" gäller inte nödvändigtvis längre, utan det är upp till Verksamhetschefen att bestämma det. Vi har tillsatt VC för att VC ska ha mandat att driva igenom de förslag som VC vill genomföra. Det är alltså inte en röstning som gäller i den här frågan, utan det är VC som bestämmer. Samtidigt är ju en diskussion kring frågorna självklart viktig att ha, jag vill bara reda ut beslutsordningen."
Det är här den organisatoriska skon börjar klämma! När blir ett beslut gammalt nog för att bara ignoreras? Speciellt som det sägs att diskussion är viktig!
Och hur mycket kan beslutas i ett företag utan att medarbetare får vara med och åtminstone höra på vad som diskuteras och tänks. Och hur skall man veta när ett beslut skall följas och när det inte skall följas, och vem bestämmer flexibiliteten? Vad är kvalitét egentligen?
Är det inte lite en "envåldsvarning" på ovanstående tänkt?
Jag tycker att det är bra med tydlighet och snabba beslut, men man blir sne när saker bara händer över ens huvud!
Dessutom, om nu VC väljer att besluta att vi skall återgå till den gamla ordningen där det bestämdes om varans utformning efter kundens efterfrågan, så borde det ju i rimlighetens namn motiveras det oxå.
Jag antar att ni fattar att jag är inblandad här och så vidare... Så, varför bryr jag mig? Jo för jag älskar det där andra. Det där vi är så djävla bra på. Bland de bästa i Sverige på. Jag älskar det. Fan vad det kan göra ont att älska!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)