så går det ner, så går det runt...
så får man då "äntligen" reda på att det förmodligen e slut med jobb efter november. Detta när man precis hunnit inse att man ligger så in i helveta efter med allt och hunnit lära sig, ett idiotbokningssystem, lära sig ett, lite lättare, bokningssystem, som jag inte hunnit installera än för jag inte haft tid och nu förmodligen glömt av, och fått in ett bokföringsprogram som jag skall strukturera samtidigt som jag skall sälja för att kanske kunna få jobb i december oja jag måste andas ox...
...Så in i bänken runt även om det inte är mitt probleema.
Att veta hur man adresserar problem är inte lika med att hitta rätt adress hela tiden.
Oftast står jag där med klumpen i halsen och magen i olag. Ja den djävla magen har börjat att strejka igen, den vill inte vara med mig alls.
Även om jag faktiskt känner att det börjar bli lättare att kasta av sig skiten så gör det fan så ont när den träffar.
Det blir inte så mycket skriv som jag skulle vilja och jag ligger fortfarande på minus.
En bra sak dock är att att jag kommit igång med att träna lite Commedia del´arte. OOOOiiiii vad det är kul!
Det finns ljus i denna tunnlen nu. Det leder mig lättare frammåt, tempo 2, böjda ben, könet styr, alternativt; tempo 10, svanka, fram med bröstet bak med rumpan magen styr, gärna lite frivolter och glöm inte, i bägge fallen; titta med nääsan...
ciao belli
måndag, oktober 20
fredag, oktober 3
Att vara som en gås
i regn...
Och låta vissa saker bara rinna av...
Inte lätt, när man känner sig som en oljeskadad sjöfågel som har svårt att hålla värmen och hålla sig flytande åssåvidare åssovidare.
Det är lite fint att man ändå börjar så smått få ordning på fjädedräkten och att det en bit mer än näbben som håller sig över ytan.
Därför skall jag inte mer än kommentera att jag just nu tycker att min chef beter sig som en stövel. För det är hans problem inte mitt. Antar att han är stressad över sitt företag, det hade jag oxå varit om jag hade varit så rörig som han är.
Får la förlåta honom för det då, får bara inte låta det påverka mig. För även om mitt jobb e beroende av att det skall flyta in flis, så kan jag inte göra mer än det jag gör med den tid jag har och framförallt inte med den lön jag har. Det är inte mitt företag och inte mitt liv.
Denna inställning är inte mitt sätt att smita ansvar, det är mitt sätt att behålla fokus på vad som är viktigt och få ork att driva och göra mitt bästa.
ohh det känns redan bättre hehe... Ja nu jobbar jag med detta och det blir nog bra till slut.
kram i rymden
Och låta vissa saker bara rinna av...
Inte lätt, när man känner sig som en oljeskadad sjöfågel som har svårt att hålla värmen och hålla sig flytande åssåvidare åssovidare.
Det är lite fint att man ändå börjar så smått få ordning på fjädedräkten och att det en bit mer än näbben som håller sig över ytan.
Därför skall jag inte mer än kommentera att jag just nu tycker att min chef beter sig som en stövel. För det är hans problem inte mitt. Antar att han är stressad över sitt företag, det hade jag oxå varit om jag hade varit så rörig som han är.
Får la förlåta honom för det då, får bara inte låta det påverka mig. För även om mitt jobb e beroende av att det skall flyta in flis, så kan jag inte göra mer än det jag gör med den tid jag har och framförallt inte med den lön jag har. Det är inte mitt företag och inte mitt liv.
Denna inställning är inte mitt sätt att smita ansvar, det är mitt sätt att behålla fokus på vad som är viktigt och få ork att driva och göra mitt bästa.
ohh det känns redan bättre hehe... Ja nu jobbar jag med detta och det blir nog bra till slut.
kram i rymden
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)