Lika hett och innerligt, fastän jag mår bra!!!
De är och förblir ett djävla otyg. Och de saker som fått mig att se rött nu, förutom allt som redan varit och blivit, är det där med att grundskolorna skall få möjlighet att ha intagningsprov. Ja, vad säger man? Det är vidrigt!
Eller detta debatt artikel i aftonbladet
Kan liksom bara bekräfta min redan ganska cyniska inställning (de är inte idioter som inte ser konsekvensen, de skiter i konsekvensen och är således elaka, tycker jag), till det borgerliga blockets politik.
Den Ny Liberala politiken är inte en trevlig frihetsälskande ideologi enligt mig. Den är enbart främjande för dem som redan "har" och de som kan skaffa sig, inte för dem som inget har eller de som har svårt att skaffa sig. Den osynliga handen är fan i mig osynlig i den liberalismen vill jag lova, om man inte menar att det är den som så fint ökar klyftorna mellan fattig och rik i samhället för då är den fullt synlig och ger prövat folk en käftsmäll som heter duga.
Det går bra att vara sjuk och arbetslös om du är eller har varit typ VD eller om du har en familjeförmögenhet att spendera. Om du sedan har ett lyckat studie klimat hemma för dina barn, så slipper ju de beblanda sig med de andra barnen till föräldrar som inte är lika bra som de, så slipper de se och behöva samsas och hjälpa såna som inte är lika bra som de.
Jag vill helt enkelt bara kräkas i deras brevlådor. Jag mår så illa. Fy fan för den borgerliga regeringen!!!
Må fan ta dem!
Å nu skall jag återgå till mitt ärm-mönster för att lugna ner mig lite, men jag kommer aldrig att sluta bli arg. Aldrig, aldrig, den dan e jag död!
Och ta mig tusan jag är hellre RÖD än död!
onsdag, maj 20
tisdag, maj 19
Att stampa på samma ställe
men ändå lyckas hålla farten uppe, är fan inte lätt...
Just nu står vi still med Commedia grejen. Den är igång, men stöter på patrull hela tiden. Man får verkligen jobba hårt för att inte ge upp. Jag vill inte och tänker fan inte ge upp.
Nu håller jag ju till och med på att sy mina arbetskläder för nästa år. Är lite sur för jag beställde fint linne i "naturfärgat", inte som jag trodde i "naturvitt" (vet ärligt inte hur jag tänkte). Men, jag får tvätta och hänga ut det i solen, kanske bleka lite själv med något naturlig blekmedel...
I alla fall har jag fått hjälp med att göra första toillen och skall idag, istället för att repa Commedia, göra färdigt mönstret. Kanske till och med få klippt provtyget...
Det känns ändå som att jag står och stampar på samma ställe. Fan det är lite frustrerande skall jag säga.
Häpp! Håll farten, slå en volt och sy som fan...
Förresten, det verkar som att jag inte kan skriva i mitt kommentar fönster, tack för era kommentarer, och jag skall kolla hur jag skall kunna lösa det så småningom.
Kram!
Just nu står vi still med Commedia grejen. Den är igång, men stöter på patrull hela tiden. Man får verkligen jobba hårt för att inte ge upp. Jag vill inte och tänker fan inte ge upp.
Nu håller jag ju till och med på att sy mina arbetskläder för nästa år. Är lite sur för jag beställde fint linne i "naturfärgat", inte som jag trodde i "naturvitt" (vet ärligt inte hur jag tänkte). Men, jag får tvätta och hänga ut det i solen, kanske bleka lite själv med något naturlig blekmedel...
I alla fall har jag fått hjälp med att göra första toillen och skall idag, istället för att repa Commedia, göra färdigt mönstret. Kanske till och med få klippt provtyget...
Det känns ändå som att jag står och stampar på samma ställe. Fan det är lite frustrerande skall jag säga.
Häpp! Håll farten, slå en volt och sy som fan...
Förresten, det verkar som att jag inte kan skriva i mitt kommentar fönster, tack för era kommentarer, och jag skall kolla hur jag skall kunna lösa det så småningom.
Kram!
tisdag, maj 12
Att besinna sig
och inte klappa till.
Fan vad jag är nöjd!
Igår var jag på ett möte med en av grupperna jag är producent för.
Allt gick bra och det verkade som att alla fattade vad jobbet, jag och en tjej till gör, innebär.
Vi började med att prata om betalning, en av anledningarna till att vi skulle träffas, var den att vi inte vet hur mycket vi får för vårt jobb. Tio procent snackades det om från början, men vi var inte säkra på om de menade tio för oss att dela på eller tio procent för oss var. Vi räknade på det och kom på att vi inte vill göra jobbet för mindre än tio procent var. Föreställningarna kostar nästan inget och vi skulle fått typ två hundra spänn efter skatt och sociala avgifter för varje föreställning.
Lägger man mellan fem och tio timmar (Den andra tjejen lägger nog ner en aning mer tid än mig) så tycker man kanske inte att det är så roligt att man bara får tvåhundra spänn för det. Inte för att gruppen i sig är rik, eller att de får jättebra betalt, för det får de inte (till och med så att vi har infört att de skall ha avtalsenliga löner...), men just för att vi är inte med i gruppen på det sättet som de är, blir frågan mer känslig. Det brukar funka med att antingen så säljer man sig själva som frigrupp eller så betalar man någon att göra det.
Det verkade sjunka in ett tag. Efter ett tag sa en av dem:
Ja,ni verkar ju inte lägga så mycket tid som det faktiskt behövs för att sälja ordentligt så jag tycker att först får ni faktiskt lägga mer tid, sen så får ni kanske 20 procent tillsammans sen men nu får ni bara fem procent!
Jag fick verkligen anstränga mig för att inte be henne dra åt helvete. Åh, vad jag e glad att jag mår bra och kan hantera sånt här...
Jag sträckte på mig lite och förklarade att vi får mer gjort när vi är två, än om jag eller E skulle vara själv, och att jag kommer aldrig att lägga mer tid än mellan fem och tio timmar för bara procent pengar, inte ens för tjugo procent ensam. Att man i en frigrupp måste satsa för att få någon annan att jobba för en och att om hon ville ha mer gjort får hon göra det själv för jag gör det inte för mindre än tio procent,
Som tur var, var det två i alla fall som inte höll med och faktiskt tyckte att hon hade fel. Både jag och E andades ut, vi hade eventuellt tänkt att vi kanske kan lägga oss på typ åtta procent eller så för att vara justa, men i detta läget var det inget alternativ att föreslå.
Nu är det fram till hösten så får vi se hur det blir. Kanske de inte har råd att ha två producenter, och då får de lycka till med jobbet att hitta någon som lägger mer tid för tio procent.
Men det blir isf inte mitt problem för det tänker inte jag göra! E verkar också tveksam till fortsatt arbete för tio procent. Hon har inte lika mycket erfarenhet som mig och ser detta som en lärotid efter producentutbildning som hon precis gått, och har dessutom ett till jobb som hon kombinerar det hela med, så för henne är tid extra dyrbar på alla sätt...
Med gott humör kommer tålamod, med stress kommer dåligt humör... Jag vill inte vara där igen, inte för alla procent i Småland hehe!
Fan vad jag är nöjd!
Igår var jag på ett möte med en av grupperna jag är producent för.
Allt gick bra och det verkade som att alla fattade vad jobbet, jag och en tjej till gör, innebär.
Vi började med att prata om betalning, en av anledningarna till att vi skulle träffas, var den att vi inte vet hur mycket vi får för vårt jobb. Tio procent snackades det om från början, men vi var inte säkra på om de menade tio för oss att dela på eller tio procent för oss var. Vi räknade på det och kom på att vi inte vill göra jobbet för mindre än tio procent var. Föreställningarna kostar nästan inget och vi skulle fått typ två hundra spänn efter skatt och sociala avgifter för varje föreställning.
Lägger man mellan fem och tio timmar (Den andra tjejen lägger nog ner en aning mer tid än mig) så tycker man kanske inte att det är så roligt att man bara får tvåhundra spänn för det. Inte för att gruppen i sig är rik, eller att de får jättebra betalt, för det får de inte (till och med så att vi har infört att de skall ha avtalsenliga löner...), men just för att vi är inte med i gruppen på det sättet som de är, blir frågan mer känslig. Det brukar funka med att antingen så säljer man sig själva som frigrupp eller så betalar man någon att göra det.
Det verkade sjunka in ett tag. Efter ett tag sa en av dem:
Ja,ni verkar ju inte lägga så mycket tid som det faktiskt behövs för att sälja ordentligt så jag tycker att först får ni faktiskt lägga mer tid, sen så får ni kanske 20 procent tillsammans sen men nu får ni bara fem procent!
Jag fick verkligen anstränga mig för att inte be henne dra åt helvete. Åh, vad jag e glad att jag mår bra och kan hantera sånt här...
Jag sträckte på mig lite och förklarade att vi får mer gjort när vi är två, än om jag eller E skulle vara själv, och att jag kommer aldrig att lägga mer tid än mellan fem och tio timmar för bara procent pengar, inte ens för tjugo procent ensam. Att man i en frigrupp måste satsa för att få någon annan att jobba för en och att om hon ville ha mer gjort får hon göra det själv för jag gör det inte för mindre än tio procent,
Som tur var, var det två i alla fall som inte höll med och faktiskt tyckte att hon hade fel. Både jag och E andades ut, vi hade eventuellt tänkt att vi kanske kan lägga oss på typ åtta procent eller så för att vara justa, men i detta läget var det inget alternativ att föreslå.
Nu är det fram till hösten så får vi se hur det blir. Kanske de inte har råd att ha två producenter, och då får de lycka till med jobbet att hitta någon som lägger mer tid för tio procent.
Men det blir isf inte mitt problem för det tänker inte jag göra! E verkar också tveksam till fortsatt arbete för tio procent. Hon har inte lika mycket erfarenhet som mig och ser detta som en lärotid efter producentutbildning som hon precis gått, och har dessutom ett till jobb som hon kombinerar det hela med, så för henne är tid extra dyrbar på alla sätt...
Med gott humör kommer tålamod, med stress kommer dåligt humör... Jag vill inte vara där igen, inte för alla procent i Småland hehe!
onsdag, maj 6
Ett med naturen
och idag regnar det!
Det är en sådan där dag. Som e lite jobbigare än andra. Kanske för att det regnar, kanske för att det är kallt när man öppnar dörren.
Det är en sån där dag som enklast kan beskrivas som en "regndag". Det hänger i luften, det där fuktiga. En mörk sky i bakgrunden hotar med mer regn, men just nu kommer det bara skvättar. Blir det varmare kommer det att åska. Men just nu är det bara kallt, och jobbigt.
Det är då man får pröva sina nya humörvingar och ge sig ut i den positiva vinden...
Det har varit torrt så länge nu så det behövs lite regn ute. Och, om man inte tillåter sig att ventilera lite melankoli i bland, så exploderar man nog helt och hållet tillslut av sånt som förträngs.
Man måste tro på att det blir bättre och att det som är, inte är jordens undergång, även om det är kallt och regnigt och blåsigt och fan så jobbigt. Då blir det som är jobbigt faktiskt mindre jobbigt.
Lätt att säga, nu, när jag är uppåt! Jag är uppåt och får inte se neråt när jag flyger,för det är lätt att tappa höjd. Så, jag är ett med naturen och passar på att regna när det regnar och hoppas på solsken efter regn så jag får värma mig och torka, innan nästa regn...
Det är en sådan där dag. Som e lite jobbigare än andra. Kanske för att det regnar, kanske för att det är kallt när man öppnar dörren.
Det är en sån där dag som enklast kan beskrivas som en "regndag". Det hänger i luften, det där fuktiga. En mörk sky i bakgrunden hotar med mer regn, men just nu kommer det bara skvättar. Blir det varmare kommer det att åska. Men just nu är det bara kallt, och jobbigt.
Det är då man får pröva sina nya humörvingar och ge sig ut i den positiva vinden...
Det har varit torrt så länge nu så det behövs lite regn ute. Och, om man inte tillåter sig att ventilera lite melankoli i bland, så exploderar man nog helt och hållet tillslut av sånt som förträngs.
Man måste tro på att det blir bättre och att det som är, inte är jordens undergång, även om det är kallt och regnigt och blåsigt och fan så jobbigt. Då blir det som är jobbigt faktiskt mindre jobbigt.
Lätt att säga, nu, när jag är uppåt! Jag är uppåt och får inte se neråt när jag flyger,för det är lätt att tappa höjd. Så, jag är ett med naturen och passar på att regna när det regnar och hoppas på solsken efter regn så jag får värma mig och torka, innan nästa regn...
måndag, maj 4
Nu börjar jag
lite mer på riktigt!
Nu har jag beställt ylletyg.
Jag skall sy mig en helt egen "riktig" medeltidsstass. Eller ja, jag skall fuska lite genom att ha en herrock ("portpoise" tror jag det heter)under en klänning istället för två klänningar som brukligt är (en lin helt underst och två ylle sedan).
Detta för att jag skall kunna spela maskteater på medeltidsmarknader. Teaterföreställningarna kommer inte att hända före nästa år, men det känns som att det är lite mer på riktigt nu liksom, när min med spelare angående att vi skall på lajv i sommar säger lite finkänsligt att "det kanske är lika bra att du gör det ordentligt med en gång och syr i ylle", appropå att jag hade tänkt börja sy en klänning i linne.
Först gör jag yttre ylleklänningen för den skall jag ha redan i juni i Lund. Det betyder ändå att jag måste sy en riktig underklänning i linne, tror jag, för jag hittar inte min andra som jag sydde första gången till 1700 tals stassen,som går att sy om.
Sedan måste jag sy ett par ordentliga lite längre typens brokor (underbyxor) och jag kommer inte undan hosor. De inte behöver vara lika långa som herrhosor om jag gör rocken lite längre, som en halvlång klänning strax över knät tror jag det får bli eller lite längre.
Får fråga experterna om råd hehe, min medspelare och hans sambo, som redan har allt sånt här och lite till och som har koll på modet från 1200 - 1500. Det är viktigt att vi håller samma århundrade i tanke när vi gör kläder för att spela tillsammans så vi inte ser ut som att vi kommer från olika tidsepoker.
Till lajvet i augusti kommer jag att ha herrocken, som en väst och sy en riktigt fin pösärmsskjorta, för där skall vi faktiskt ha kläder mer i renässansstuk egentligen. Inser att hosorna nog får bli ganska långa ändå och kanske jag får sy ett par extra slitsade brallor till det.
Ja ja, det blir nog bra. Kan tillägga att detta kommer att sys i "midpoi" eller hur det nu skall sägas, med ena halvan grön och andra halvan gul som är samma färg som min kollega har tillsammans med röd. Vi kommer att bli så snygga ihop!
Jag skall dessutom försöka att, så mycket som möjligt, sy för hand. Alla synliga sömmar är givna handsömmar, men nu skall jag även ge lite mer tid till det andra som inte syns så mycket... haha drömma går ju...
Så jag börjar när tyget kommer och mönstret är lånat hej och hå...
Nu har jag beställt ylletyg.
Jag skall sy mig en helt egen "riktig" medeltidsstass. Eller ja, jag skall fuska lite genom att ha en herrock ("portpoise" tror jag det heter)under en klänning istället för två klänningar som brukligt är (en lin helt underst och två ylle sedan).
Detta för att jag skall kunna spela maskteater på medeltidsmarknader. Teaterföreställningarna kommer inte att hända före nästa år, men det känns som att det är lite mer på riktigt nu liksom, när min med spelare angående att vi skall på lajv i sommar säger lite finkänsligt att "det kanske är lika bra att du gör det ordentligt med en gång och syr i ylle", appropå att jag hade tänkt börja sy en klänning i linne.
Först gör jag yttre ylleklänningen för den skall jag ha redan i juni i Lund. Det betyder ändå att jag måste sy en riktig underklänning i linne, tror jag, för jag hittar inte min andra som jag sydde första gången till 1700 tals stassen,som går att sy om.
Sedan måste jag sy ett par ordentliga lite längre typens brokor (underbyxor) och jag kommer inte undan hosor. De inte behöver vara lika långa som herrhosor om jag gör rocken lite längre, som en halvlång klänning strax över knät tror jag det får bli eller lite längre.
Får fråga experterna om råd hehe, min medspelare och hans sambo, som redan har allt sånt här och lite till och som har koll på modet från 1200 - 1500. Det är viktigt att vi håller samma århundrade i tanke när vi gör kläder för att spela tillsammans så vi inte ser ut som att vi kommer från olika tidsepoker.
Till lajvet i augusti kommer jag att ha herrocken, som en väst och sy en riktigt fin pösärmsskjorta, för där skall vi faktiskt ha kläder mer i renässansstuk egentligen. Inser att hosorna nog får bli ganska långa ändå och kanske jag får sy ett par extra slitsade brallor till det.
Ja ja, det blir nog bra. Kan tillägga att detta kommer att sys i "midpoi" eller hur det nu skall sägas, med ena halvan grön och andra halvan gul som är samma färg som min kollega har tillsammans med röd. Vi kommer att bli så snygga ihop!
Jag skall dessutom försöka att, så mycket som möjligt, sy för hand. Alla synliga sömmar är givna handsömmar, men nu skall jag även ge lite mer tid till det andra som inte syns så mycket... haha drömma går ju...
Så jag börjar när tyget kommer och mönstret är lånat hej och hå...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)