Andlös förvirring

och spirande hopp.

Efter att fyllt år och fått en hoper underbara presenter, haft ett sportlov (!) så är man då tillbaka i nevereverland.

Fast, denna gång med, en "arbetsintervju" på g och ett uppdrag spikat. Känns bra att komma tillbaka till sånt. Även om jag fortfarande är kass chef och inte kan fixa mitt schema ordentligt. Psykologen A sa att jag måste ta tid på mig att se vilka rutiner jag mäktar med. Inte vara för sträng mot mig själv för det är kontraproduktivt Ha ha ha, jojatackar ja, så sant som det är sagt. Så nu sitter jag med belöningen efter att ha donat med bokföring i ett par timmar. Det behövs. Känns bra.

Så skall jag bara lägga till lite i min arbetsportfölj och dra på jobbsnack... nej vänta nu det är ju först imorgon, idag skulle jag ju hinna med att kolla in det där oxå. Öh vad fan är det för dag idag egentligen. Ooops! 17 februari redan. Vänta lite nu, min före detta djävla chef har fan inte hört av sig om min slutlön än. Aaaaaarggg, när skall jag äntligen få ett avslut på denna djävla soppa då?
Äsch, skit i det, nu, kolla lokal istället. För det var det du skulle göra eller hur!

Kram och hej leverpastej!

---