en fot tex...
Min morsa, upptäcktes det vid ett annat akuttillfälle nyss, hade ett bråck på aortan!
Meningen var att hon skulle röntga en misstänkt knöl den 30e, men pgr av andra otrevliga omständigheter (blödningar efter en gastroskopi)22e så kom hon in till Näl en vecka innan. Ett riktigt mega stort och tunt bråck upptäcktes och operation inleddes direkt. 5 timmars operation typ...
Allt bra sedan? Nej små partiklar från bråcket, som lösgjorts under operation, vandrar iväg och sätter sig i foten och stryper blodcirkulationen. Efter ca 8 dagar med massa kärlvidgande medicin beslutas att foten ändå måste bort.
Jag är väldigt glad att min mamma inte följde med på planerad skogsutflykt i början av september. Jag är väldigt glad att hon har en doktor i Strömstad som tog alla hennes symptom i sommras på allvar och inledde en massa provtagningar som ledde till att hon tog gastroskopi som ledde till att man hittade bråcket innan det sprack för då hade inte mamma levt.
Jag är glad att hon och vi andra bara måste sakna en fot.
Så är det...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
O herrejisses!
Det måste ha varit tumultartade veckor för er!
Och i sammanhanget måste jag ge er rätt, en fot hit eller dit gör egentligen ingenting. Hoppas ni alla mår bra efter omständigheterna!
Jotack, det gör vi, efter omtumlande omständigheter... Nu är det konvalescens för morsan och acklimatisering för farsan som står på tur. Vi har många vänner och är en en ganska stor familj, vilket underlättar :o)
Ha det gott du me i London (min ena bror bor där och var precis här och hälsade på...)
Skicka en kommentar