för långt mellan silarna...
Det tar för lång tid mellan de roliga lajven.
Vi har nästan bestämt oss för ett i augusti.
ÅÅÅÅÅ det kommer att ta hur lång tid som helst och vi vet inte ens vad det kommer att gå ut på än. I alla fall inte vad för roller som söks och hur intrigen kommer att gå.
Vi vet bara att det är ett fantasylajv, ett ordentligt, med allt vad det innebär, vilket blir spännande för jag har aldrig varit i ett sånt hardcore fantasy lajv förr. Hade aldrig chansat om jag inte hade varit trygg med dem som jag skall lajva med. Det kan ju lätt bli larvigt med alver i latexöron och orcher som härjar hahaha.
Ja ja, det kommer att ta ett tag att få ihop vad som skall bli gruppen och inbördes relationer kläder och utrustning, så att det är lång tid är egentligen inget problem på det sättet. Det finns ju tillochmed ordspråk som talar om detta tillstånd. I alla fall så blir man nästan aldrig färdig förrän precis innan i alla fall.
Två saker är säkra dock: Jag vägrar ha latex - smink eller annat externt i fejset till min roll och ... åh vad jag längtar...
söndag, januari 18
måndag, januari 12
Vardag
och en önskan att inte hamna i gamla spår.
Det är tur att jag har en sån lång lista över grejer som måste göras annars hade jag säkerligen lagt mig ner och sovit nu. Jag är trött idag, som fan.
Nu tror jag att det mer beror på att jag kom i säng lite sent igår och inte på något annat. Så jag är inte jättenojig. Dessutom är jag ju mer medveten nu. Det känns lite tungt att vara tröttare än på länge dock!
Jag har faktiskt hunnit med en del idag redan, men som alltid har jag svårt att svälja att saker tar tid. Jag är otålig och vill gärna ha allt fixat direkt.
Nu har jag tänkt mig att kolla lite på olika möjligheter att bygga masker under vardagar och kolla hur mycket jag kan lägga i pengar på detta. Det är ju isf J och jag av oss fyra i Commedia gruppen, som har tid att göra sånt där. Tills han får jobb förstås. Och jag tror att han får jobb snart...
Nåväl. Får nöja mig med det lilla. Och faktiskt göra det oxå. Det är snart dags för lunch och jag har jättegoa rester som jag ser fram emot att sätta i mig.
I morgon skall jag till arbetsförmedlingen och prata med dem. Funderar på att söka jobb hos de som ordnar Medeltidsdagarna i Kungälv igen. De nötterna svarade inte på mina samtal förra året, säger jag lite surt, för sånt kan tyda på taskig attityd. Men jag vill ge dem en chans till för det vore kul att jobba lite mer med medeltidsprylar typ. Hehe.
Annars blir det samma som innan, men, annorlunda. Det skall vara annorlunda, nytt och bättre. Planerna måste bli verklighet och jag får inte ge upp. Jag är ju bra på mycket och jag måste väl för fan någon gång hitta rätt eller!
Kram solång...
Det är tur att jag har en sån lång lista över grejer som måste göras annars hade jag säkerligen lagt mig ner och sovit nu. Jag är trött idag, som fan.
Nu tror jag att det mer beror på att jag kom i säng lite sent igår och inte på något annat. Så jag är inte jättenojig. Dessutom är jag ju mer medveten nu. Det känns lite tungt att vara tröttare än på länge dock!
Jag har faktiskt hunnit med en del idag redan, men som alltid har jag svårt att svälja att saker tar tid. Jag är otålig och vill gärna ha allt fixat direkt.
Nu har jag tänkt mig att kolla lite på olika möjligheter att bygga masker under vardagar och kolla hur mycket jag kan lägga i pengar på detta. Det är ju isf J och jag av oss fyra i Commedia gruppen, som har tid att göra sånt där. Tills han får jobb förstås. Och jag tror att han får jobb snart...
Nåväl. Får nöja mig med det lilla. Och faktiskt göra det oxå. Det är snart dags för lunch och jag har jättegoa rester som jag ser fram emot att sätta i mig.
I morgon skall jag till arbetsförmedlingen och prata med dem. Funderar på att söka jobb hos de som ordnar Medeltidsdagarna i Kungälv igen. De nötterna svarade inte på mina samtal förra året, säger jag lite surt, för sånt kan tyda på taskig attityd. Men jag vill ge dem en chans till för det vore kul att jobba lite mer med medeltidsprylar typ. Hehe.
Annars blir det samma som innan, men, annorlunda. Det skall vara annorlunda, nytt och bättre. Planerna måste bli verklighet och jag får inte ge upp. Jag är ju bra på mycket och jag måste väl för fan någon gång hitta rätt eller!
Kram solång...
tisdag, januari 6
Jaha hur gick detta till
Jag har ju inte ens gjort listan för 2008 färdig ju...
I alla fall sitter jag här och skriver årets första inlägg. Inte årets sista om jag själv får bestämma såklart. Kanske kan det bli lite oftare än det blivit nu det sista, men kan inte lova mig själv det ens. Jag lovar så lite jag kan för jag vill inte göra mig själv besviken. Det jag kan lova att göra, är att försöka att skriva lite oftare. Fan jag gillar ju att skriva ju. Jag glider iväg och bara kluddar ner en massa när jag väl börjar.
Nu har jag inte så mycket som vill ut som behöver ventileras heller och det är ju då man kan börja med sitt vanliga filosoferande eller vad man nu skall kalla det där när man tänker på en massa intresseanta navelskåderier.
Egentligen kan jag ju skriva en massa om annat också. Som intresserar mig, vill säga. Eller saker som irriterar oxå, vilket brukar bli lite vanligare ju.
I alla fall kan jag bara säga att det är ett djävla sätt att bomba gasa på det där sättet som israel gör. Kommer inte säga mer om det, än att det gör mig förbannad.
Läste lite om "köpstopp". Råbra idé. Jo, jag har bara lite för mycket saker som jag vill köpa. Suck! Hur gör man, för att komma undan kommersialismens lock och klor...
Så Klart slut för nu.
I alla fall sitter jag här och skriver årets första inlägg. Inte årets sista om jag själv får bestämma såklart. Kanske kan det bli lite oftare än det blivit nu det sista, men kan inte lova mig själv det ens. Jag lovar så lite jag kan för jag vill inte göra mig själv besviken. Det jag kan lova att göra, är att försöka att skriva lite oftare. Fan jag gillar ju att skriva ju. Jag glider iväg och bara kluddar ner en massa när jag väl börjar.
Nu har jag inte så mycket som vill ut som behöver ventileras heller och det är ju då man kan börja med sitt vanliga filosoferande eller vad man nu skall kalla det där när man tänker på en massa intresseanta navelskåderier.
Egentligen kan jag ju skriva en massa om annat också. Som intresserar mig, vill säga. Eller saker som irriterar oxå, vilket brukar bli lite vanligare ju.
I alla fall kan jag bara säga att det är ett djävla sätt att bomba gasa på det där sättet som israel gör. Kommer inte säga mer om det, än att det gör mig förbannad.
Läste lite om "köpstopp". Råbra idé. Jo, jag har bara lite för mycket saker som jag vill köpa. Suck! Hur gör man, för att komma undan kommersialismens lock och klor...
Så Klart slut för nu.
Andra skriver om: skriva, vardagsproblem, pretto, köpstopp
måndag, december 22
Dumpad
Men inte uträknad
Ironi i Julljuset...
Precis som jag sagt att jag börjar får grepp om brödjobbet och faktiskt börjar att se en struktur och ett mål med det hela så behövs jag inte längre. Tydligen.
Jag fick ett erbjudande först om att bli projektledare plus skådis i en grej uppåt landet. Att det hela skulle ingå i de 20 timmarna jag redan hade var klart uträknat. Så jag räknade lite tid som jag ansåg vara det som man behöver lägga på ett dyligt projekt och insåg att jag hade inte roddat det på den tiden och tackade nej till själva projektledar grejen men tackade ja till skådisgrejen. Hörde inte meer om det...
Sedan inför nästa år och omordning av företaget fick jag en ny arbetsbeskrivning inför en tjänst nästa år fram till juni (Yippie tänkte jag äntligen lite framförhållning på tillvaron...) det hela gick ut på att jag skulle vara en spindel i nätet, hålla koll på alla, och, allt annat, plus på ekonomin, och, se till att ingenting missas. Väldigt ansvarsfullt och väldigt luddigt. Tid skulle vara 60 % dvs 24 timmar i veckan med arbetstid varje dag minst fyra timmar.
Till saken hör:
Jag jobbade redan mellan 20-25 timmar i veckan för att få ordning på de arbetsuppgifter jag har haft och tog ingen "övertid" utan sköt upp tiden och nu har jag jobbat så mycket att jag kan få full lön i december plus runt 15- 20 timmar till.
Jag bor så att vi snackar 11 mil tor varje dag med bil för att få i hop det med barnhämtning etc.
Jag har ett uppdrag som kassör som fått stå tillbaka mycket för att tiden inte räcker till.
Jag vill utvecklas som skådespelare och har ju börjat med Commedia del Arte som för närvarande har tid på fredagförmiddagarna för att det är då lokalen är ledig just för tillfället.
Det senaste i raden av faktum, gjorde att jag sade till chefen glatt och hurtigt:
Jag är glad att jag fått förtroendet och frågan om detta och jag gör det gärna för jag vet att jag skulle fixa det, det enda är att jag inte kan på fredagar för jag har ett annat projekt på gång som för närvarande bara funkar på fredagar.
-Jaha men då kanske du måste tacka nej då, säger han, för vi måste ha någon på kontoret som svarar i telefon på fredagarna när vi har föreställningar och som kan boka biljetter och sånt.
Va, säger jag, det måste väl gå att ordna så att någon av er andra kan svara och boka i telefon. Dessutom går det ju att styra så folk ringer andra dagar. Sen vet jag ju inte om jag kanske kan ta en annan dag "ledig" så småningom till mitt projekt, men just nu finns ingen lokal mer än på fredag och det projektet är ganska viktigt för mig. Men det måste ju gå att ordna på något sätt, någon av er andra kan ju lära sig bokningssystemet.
Då säger han orden som känns som en spark i ansiktet (och som får hans mask inför mig att falla)
"jamän det förstår du väll att vi inte kan anpassa hela företaget efter dig..."
Öh, men det fattar la jag med, det var ju inte det som var grejen, stammar jag, jag menar bara att det måste finnas något annat sätt att fixa det utan mig på fredagar.
Nej, det går inte. Du får väl tänka på det ett tag till då¨. Sa Han, och jag mådde skit.
Som tur är har jag (ironiskt nog hon som hjälpte mig att löneförhandla och faktiskt få jobbet hehe) den underbara JF som inte bara peppar mig utan faktiskt säger vad som är rimligt och inte rimligt, rent objektivt. Dessutom har jag en del andra som också jobbat för nämnda chef som tyckte att hans agerande verkar mysko.
I alla fall valde jag att dagen efter stå på mig och förtydliga att det borde gå att lösa på något annat sätt än att jag jobbar fredagar, men kalla handen från chefen.
Men eftersom jag beslutat att jag inte behöver honom lika mycket som han faktiskt med tanke på allt jag jobbat upp, behöver mig, så gick jag omkring och var i det närmsta fnissig hela dagen, för jag ser på;
allt som jag kan och som det kommer att ta någon annan nästan lika mycket tid att få rutin på som jag tagit. Inte riktigt för jag har förenklat och strukturerat en hel del.
Han fattar inte att det är nu jag kan börja åstadkomma något för det där företaget, nu, när jag ser vad som behövs och när jag ser hur det rör på sig på alla håll. eller så fattar han och vill inte ha just mig. Haha och då skall han slippa.
Jag inbillar mig inte på något sätt att jag är oersättlig, men jag tror att gör ett djävla misstag företagsmässigt i att göra sig av med mig.
Hahaha, det är numera inte mitt problem, vilket känns grymmt skönt.
Turerna i detta har varit många fler än vad jag orkar lägga ut här och inte en enda, nej inte en enda, till hans fördel gällande behandling av det hela. Dessutom vet jag inte om skådisjobbet e aktuellt heller... Synd, jovisst, men ingen större förlust heller faktiskt.
Jag måste säga att det kändes lite skönt när jag i fredags efter att han mummlat om att vi kan väl se om du vill jobba kvar till premiären i januari, och hur vi skall fasa ut det här, meddelar honom att han kan väl ringa mig den 8e så får vi väl se hur vi gör.
Jag funderar på att faktiskt fakturera honom femhundra spänn i timmen ex moms och resa... För jag känner inte egentligen för att gå tillbaka till någon som faktiskt inte fattar att man inte begär något orimligt som halvtidsarbetande i obygden om man vill ha en dag ledigt. Får se hur jag gör.
I alla fall tänker jag inte låta detta debackle ge mig en bitter eftersmak på julfirandet. Utan jag säger som min psykolog; att jag inte skall ta det hela personligt och att huvudsaken är att jag känner att jag kan hantera det hela utan att göra hans problem till mina, och må bra på samma gång.
Så, än en gång: God Jul Gott Nytt år
kramar sarisen
ps. jag vann en pepparkaksgissartävling på Vardagens mysterier-en deckargåta Det blev jag råglad för, Yippie! ds.
Ironi i Julljuset...
Precis som jag sagt att jag börjar får grepp om brödjobbet och faktiskt börjar att se en struktur och ett mål med det hela så behövs jag inte längre. Tydligen.
Jag fick ett erbjudande först om att bli projektledare plus skådis i en grej uppåt landet. Att det hela skulle ingå i de 20 timmarna jag redan hade var klart uträknat. Så jag räknade lite tid som jag ansåg vara det som man behöver lägga på ett dyligt projekt och insåg att jag hade inte roddat det på den tiden och tackade nej till själva projektledar grejen men tackade ja till skådisgrejen. Hörde inte meer om det...
Sedan inför nästa år och omordning av företaget fick jag en ny arbetsbeskrivning inför en tjänst nästa år fram till juni (Yippie tänkte jag äntligen lite framförhållning på tillvaron...) det hela gick ut på att jag skulle vara en spindel i nätet, hålla koll på alla, och, allt annat, plus på ekonomin, och, se till att ingenting missas. Väldigt ansvarsfullt och väldigt luddigt. Tid skulle vara 60 % dvs 24 timmar i veckan med arbetstid varje dag minst fyra timmar.
Till saken hör:
Jag jobbade redan mellan 20-25 timmar i veckan för att få ordning på de arbetsuppgifter jag har haft och tog ingen "övertid" utan sköt upp tiden och nu har jag jobbat så mycket att jag kan få full lön i december plus runt 15- 20 timmar till.
Jag bor så att vi snackar 11 mil tor varje dag med bil för att få i hop det med barnhämtning etc.
Jag har ett uppdrag som kassör som fått stå tillbaka mycket för att tiden inte räcker till.
Jag vill utvecklas som skådespelare och har ju börjat med Commedia del Arte som för närvarande har tid på fredagförmiddagarna för att det är då lokalen är ledig just för tillfället.
Det senaste i raden av faktum, gjorde att jag sade till chefen glatt och hurtigt:
Jag är glad att jag fått förtroendet och frågan om detta och jag gör det gärna för jag vet att jag skulle fixa det, det enda är att jag inte kan på fredagar för jag har ett annat projekt på gång som för närvarande bara funkar på fredagar.
-Jaha men då kanske du måste tacka nej då, säger han, för vi måste ha någon på kontoret som svarar i telefon på fredagarna när vi har föreställningar och som kan boka biljetter och sånt.
Va, säger jag, det måste väl gå att ordna så att någon av er andra kan svara och boka i telefon. Dessutom går det ju att styra så folk ringer andra dagar. Sen vet jag ju inte om jag kanske kan ta en annan dag "ledig" så småningom till mitt projekt, men just nu finns ingen lokal mer än på fredag och det projektet är ganska viktigt för mig. Men det måste ju gå att ordna på något sätt, någon av er andra kan ju lära sig bokningssystemet.
Då säger han orden som känns som en spark i ansiktet (och som får hans mask inför mig att falla)
"jamän det förstår du väll att vi inte kan anpassa hela företaget efter dig..."
Öh, men det fattar la jag med, det var ju inte det som var grejen, stammar jag, jag menar bara att det måste finnas något annat sätt att fixa det utan mig på fredagar.
Nej, det går inte. Du får väl tänka på det ett tag till då¨. Sa Han, och jag mådde skit.
Som tur är har jag (ironiskt nog hon som hjälpte mig att löneförhandla och faktiskt få jobbet hehe) den underbara JF som inte bara peppar mig utan faktiskt säger vad som är rimligt och inte rimligt, rent objektivt. Dessutom har jag en del andra som också jobbat för nämnda chef som tyckte att hans agerande verkar mysko.
I alla fall valde jag att dagen efter stå på mig och förtydliga att det borde gå att lösa på något annat sätt än att jag jobbar fredagar, men kalla handen från chefen.
Men eftersom jag beslutat att jag inte behöver honom lika mycket som han faktiskt med tanke på allt jag jobbat upp, behöver mig, så gick jag omkring och var i det närmsta fnissig hela dagen, för jag ser på;
allt som jag kan och som det kommer att ta någon annan nästan lika mycket tid att få rutin på som jag tagit. Inte riktigt för jag har förenklat och strukturerat en hel del.
Han fattar inte att det är nu jag kan börja åstadkomma något för det där företaget, nu, när jag ser vad som behövs och när jag ser hur det rör på sig på alla håll. eller så fattar han och vill inte ha just mig. Haha och då skall han slippa.
Jag inbillar mig inte på något sätt att jag är oersättlig, men jag tror att gör ett djävla misstag företagsmässigt i att göra sig av med mig.
Hahaha, det är numera inte mitt problem, vilket känns grymmt skönt.
Turerna i detta har varit många fler än vad jag orkar lägga ut här och inte en enda, nej inte en enda, till hans fördel gällande behandling av det hela. Dessutom vet jag inte om skådisjobbet e aktuellt heller... Synd, jovisst, men ingen större förlust heller faktiskt.
Jag måste säga att det kändes lite skönt när jag i fredags efter att han mummlat om att vi kan väl se om du vill jobba kvar till premiären i januari, och hur vi skall fasa ut det här, meddelar honom att han kan väl ringa mig den 8e så får vi väl se hur vi gör.
Jag funderar på att faktiskt fakturera honom femhundra spänn i timmen ex moms och resa... För jag känner inte egentligen för att gå tillbaka till någon som faktiskt inte fattar att man inte begär något orimligt som halvtidsarbetande i obygden om man vill ha en dag ledigt. Får se hur jag gör.
I alla fall tänker jag inte låta detta debackle ge mig en bitter eftersmak på julfirandet. Utan jag säger som min psykolog; att jag inte skall ta det hela personligt och att huvudsaken är att jag känner att jag kan hantera det hela utan att göra hans problem till mina, och må bra på samma gång.
Så, än en gång: God Jul Gott Nytt år
kramar sarisen
ps. jag vann en pepparkaksgissartävling på Vardagens mysterier-en deckargåta Det blev jag råglad för, Yippie! ds.
söndag, december 7
Nu bara måste jag
skärpa mig och lägga in en högre växel igen.
Annars kommer jag att få tokmycket att göra till våren innan alla bokslut och deklarationer skall vara inne, noja ångest illamående hjärnan på väg ut genom öronen igen...
Samtidigt som jag precis börjat att få koll på mitt brödjobb börjar mitt andra jobb skälla på mig ifrån sin hylla där det ligger. Jag har skött lite så där lagom om det, så vi inte får några påminnelseavgifter etc. Men det är inte
mycket mer.
Skit att man skall börja noja sig. I alla fall har jag till slut vaknat och skrivit en lista (ja en listahehe) på allt som måste göras innan 28 februari, sista mars och i april..
Så jag får börja vakna upp nu!!!
Men först är det jul som man ser framemot, och om jag inte hinner innan dess (jag vill verkligen hinna man man vet ju inte )så önskar jag
God Jul och gott nytt år på ett litet fiint sätt
kramisar/
Sarisan jag menar Sarisen
Annars kommer jag att få tokmycket att göra till våren innan alla bokslut och deklarationer skall vara inne, noja ångest illamående hjärnan på väg ut genom öronen igen...
Samtidigt som jag precis börjat att få koll på mitt brödjobb börjar mitt andra jobb skälla på mig ifrån sin hylla där det ligger. Jag har skött lite så där lagom om det, så vi inte får några påminnelseavgifter etc. Men det är inte
mycket mer.
Skit att man skall börja noja sig. I alla fall har jag till slut vaknat och skrivit en lista (ja en listahehe) på allt som måste göras innan 28 februari, sista mars och i april..
Så jag får börja vakna upp nu!!!
Men först är det jul som man ser framemot, och om jag inte hinner innan dess (jag vill verkligen hinna man man vet ju inte )så önskar jag
God Jul och gott nytt år på ett litet fiint sätt
kramisar/
Sarisan jag menar Sarisen
fredag, november 28
På västkusten intet nytt
Förutom att:
Jag har gått på Stand Up kurs. Det var kul. Men jag känner att jag måste, om jag skall ställa mig på scen och göra något sådant, vara mer förberedd. Annars glömmer jag hälften av det jag skall säga och då kan hela poängen gå förlorad. Ha ha, det är inte bra ju... eller hur...
Mitt mål var inte heller att göra ett nummer utan att kolla om mitt material kan hålla. Och det verkar så. Fiint.
Jag kom oxå på att jag kan använda mig av att jag har haft en politiskt inkorrekt uppväxt. Jag kan använda min paranoia och cyniskhet. vilket är kul och för mig nyttigt för då får jag ur mig lite slagg och sånt jag blir irriterad över, som i en blogg...
I alla fall var det kul och jag kommer att bli ivägsläpad på ett gigg någon gång i vår förmodligen av en kollega som oxå gick på kursen och är mer inne på att använda sig av detta i scensammanhang än jag.
Just nu har jag ont i halsen och förövrigt e jag liiite sne på cheeefen, men jag har fått ett erbjudande* som jag måste tänka på ordentligt... För det är egentligen min Commedia dag, men vår mentor har för mycket jobb så vi fick ställa in idag, suck, och då kan jag lika gärna räkna på det...
*Vilket kan bli kul om jag lägger upp arbetsschemat och lyckas skaka av mig känslan av att bli utnyttjad...
Jo förrästen jag skall till mina föräldrar i helgen och baka ravioli eller Aniolotti som vi kallar det (i Piemonte) och det skall bli myyysigt...
gudd bajj!
Jag har gått på Stand Up kurs. Det var kul. Men jag känner att jag måste, om jag skall ställa mig på scen och göra något sådant, vara mer förberedd. Annars glömmer jag hälften av det jag skall säga och då kan hela poängen gå förlorad. Ha ha, det är inte bra ju... eller hur...
Mitt mål var inte heller att göra ett nummer utan att kolla om mitt material kan hålla. Och det verkar så. Fiint.
Jag kom oxå på att jag kan använda mig av att jag har haft en politiskt inkorrekt uppväxt. Jag kan använda min paranoia och cyniskhet. vilket är kul och för mig nyttigt för då får jag ur mig lite slagg och sånt jag blir irriterad över, som i en blogg...
I alla fall var det kul och jag kommer att bli ivägsläpad på ett gigg någon gång i vår förmodligen av en kollega som oxå gick på kursen och är mer inne på att använda sig av detta i scensammanhang än jag.
Just nu har jag ont i halsen och förövrigt e jag liiite sne på cheeefen, men jag har fått ett erbjudande* som jag måste tänka på ordentligt... För det är egentligen min Commedia dag, men vår mentor har för mycket jobb så vi fick ställa in idag, suck, och då kan jag lika gärna räkna på det...
*Vilket kan bli kul om jag lägger upp arbetsschemat och lyckas skaka av mig känslan av att bli utnyttjad...
Jo förrästen jag skall till mina föräldrar i helgen och baka ravioli eller Aniolotti som vi kallar det (i Piemonte) och det skall bli myyysigt...
gudd bajj!
fredag, november 7
Minns i november
den ljuva september...
I alla fall går tiden som vanligt. I alla fall mår jag nog bättre än vanligt. I alla fall är mycket som vanligt ändå.
Konflikter, skitsnack, stress, skitmage. Det stampar lite på samma ställe kan man säga. Har stannat upp. Det är bättre men blir inte tillräckligt bra. Saker hindrar på vägen liksom. Man kan se potensialen men det "räcker inte ända fram" som man kan uttrycka det.
Det är då mina goa tankar att; finns det något som kan gå fel så gör det så, kommer fram. Så nu nojar jag mig lite över att det inte riktigt blir som jag vill att det skall bli med grejer jag planerar etc. Smågrejer blir till stora och svårövervinnerliga hinder för mitt välbefinnande.
I alla fall var clownkursen mycket bra och jag är så nöjd. Så nu har jag en liten clown som jag kan plocka fram om jag skulle vilja. Hon har trots sina få uppträdanden redan minst en beundrare hemma, vilket vore synd att inte utnyttja, tycker hon i alla fall.
Nästa projekt är att se om jag kan leverera annan humor. Jag är mer inne på textbiten och inte så mycket för att "stå och leverera" som det hela går ut på, men jag får helt enkelt bita i det sura äpplet ta på mig ögonbindeln och springa.
Garvar ingen beror det nog på att min humor är annorlunda än deras. Tajming är nog bra att ha också, en del föds med det, andra lär sig. Jag vet inte om jag har någon, kanske, ibland tror jag det i alla fall.
Dessutom kommer jag få jobba i alla fall december ut... ÖH! HE! Tur för ho...
Så nu orkar jag i alla fall inte minnas september utan jag fokuserar på november och ser hur långt jag kommer innan jag slår i väggen eller innan det går hål i magen eller vart det nu går hål, för som sagt kan det gå hål så gör det så...
kramen
ps. det lättare idiotsystemet kunde inte installeras på våra nya datorer utan att det krånglade så in i bänken(Vista e skit,såfickjagdetsagt). De fick skicka problemet till Danmark för utredning. Ha ha, ett problem mindre, just nu, men jobbigare i längden blir det...ds
I alla fall går tiden som vanligt. I alla fall mår jag nog bättre än vanligt. I alla fall är mycket som vanligt ändå.
Konflikter, skitsnack, stress, skitmage. Det stampar lite på samma ställe kan man säga. Har stannat upp. Det är bättre men blir inte tillräckligt bra. Saker hindrar på vägen liksom. Man kan se potensialen men det "räcker inte ända fram" som man kan uttrycka det.
Det är då mina goa tankar att; finns det något som kan gå fel så gör det så, kommer fram. Så nu nojar jag mig lite över att det inte riktigt blir som jag vill att det skall bli med grejer jag planerar etc. Smågrejer blir till stora och svårövervinnerliga hinder för mitt välbefinnande.
I alla fall var clownkursen mycket bra och jag är så nöjd. Så nu har jag en liten clown som jag kan plocka fram om jag skulle vilja. Hon har trots sina få uppträdanden redan minst en beundrare hemma, vilket vore synd att inte utnyttja, tycker hon i alla fall.
Nästa projekt är att se om jag kan leverera annan humor. Jag är mer inne på textbiten och inte så mycket för att "stå och leverera" som det hela går ut på, men jag får helt enkelt bita i det sura äpplet ta på mig ögonbindeln och springa.
Garvar ingen beror det nog på att min humor är annorlunda än deras. Tajming är nog bra att ha också, en del föds med det, andra lär sig. Jag vet inte om jag har någon, kanske, ibland tror jag det i alla fall.
Dessutom kommer jag få jobba i alla fall december ut... ÖH! HE! Tur för ho...
Så nu orkar jag i alla fall inte minnas september utan jag fokuserar på november och ser hur långt jag kommer innan jag slår i väggen eller innan det går hål i magen eller vart det nu går hål, för som sagt kan det gå hål så gör det så...
kramen
ps. det lättare idiotsystemet kunde inte installeras på våra nya datorer utan att det krånglade så in i bänken(Vista e skit,såfickjagdetsagt). De fick skicka problemet till Danmark för utredning. Ha ha, ett problem mindre, just nu, men jobbigare i längden blir det...ds
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)