och rädsla styr...
Inget långt inlägg, bara en liten reflektion...
Det är en sån här minnesdag för förintelsens offer, alla Judar, Romer, kommunister, utvecklingsstörda, handikappade, homosexuella. Jag blir så ledsen och illa till mods varje gång jag fattar att människor faktiskt betett sig som de faktiskt gjorde under nazismens tid och förintelsen. Det är absolut vidrigt. Hela tanken med att vissa människor är mer värda än andra och att man därför kan bete sig hur som helst emot dem är ju så in i själen motbjudande. Vi får aldrig glömma detta, aldrig! Hur vidrigt det än är att minnas!
Utan att orda mer;
Jag tror att de flesta av de judar som dog under förintelsen och de som var med i Gettona under den tiden skulle skämmas för det som staten Israel gör nu. Det är inget annat än skit att vissa inte lär sig av historien! Jag tycker uppriktigt synd om alla de israeliska, judiska och arabiska, medborgare som är emot kriget, för att de har såna puckon som styr. Hoppas att de kan komma till majoritet i denna som en del säger, demokratin, så att vi slipper sånt här i framtiden.
Säger inget om Hamas skurkfasoner, de får tala för sig själva, men jag fattar varför folk blir hatiska när de ser sina barn eller föräldrar smälta inför sina ögon och när de varje dag får veta att deras liv är inte värt ens en femtedel av en israels med tanke på den vapenmakt de får emot sig...
Vem skrattar sist i denna konflikt kan man fråga sig?
Fyfan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar