I Strömstad

Var i strömstad i helgen ju!

Gick ett varv helt ensam för en gång skull. Tänkte lite på allt som den staden står för hos mig. Det är inte lite. Man kan säga att, utan Strömstad, så hade jag inte varit den jag är. För det är ju mellan femton och tjugofem som ens liv formas eller?

Jomen visst formar den första arbetsplatsen ens liv. Nu råkar jag ha jobbat i korvkiosk i tio sommrar mellan 85 och 96 i Strömstad, så då fattar ni vad jag menar. Det var inte bara stans bästa korvkiosk, det var stans bästa arbetskamrater, stans bästa chefer, stans bästa läge att vara om man nu var tvungen att jobba (vilket man ju är/var). Undrar om det inte alltid var sol oxå. Så brukar det ju vara i de gamla minnena.
Första gången jag var på bio ensam. Amadeus... i högstadieskolans aula på hemska hårda säten. Satt bakom killen som körde ut glass för gb det året (och några år efter det) Å han va snygg... Även bakifrån.

Första gången M kom på besök...

Alla möten med mer eller mindre osanolika människor, med alla mer eller mindre kända människor... Jag började att jobba i kioskluckan 85. Totta Näslunds pappa kom varje dag och handlade ett litet paket prince och så viskade han, -Säg inget till Torsten, han vill inte att jag röker... Totta själv som väl säkert fattade vad pappa höll på med handlade om jag inte minns fel john silver. Kan ha helt fel, hm var det Py Bäckman eller Dan Hylander som alltid köpte Comerse utan filter? Sommaren efter fixade jag falskleg och kom in som 20 åring överallt hehe, bara vända på 6an i personnumret och saken var klar. Hur vågade man egentligen? Sedan, när jag fyllt 18 fick jag börja i korvluckan. Åh! Vilket uppsving! Hur kul som helst.

Det är något med nostalgi. Något bittersött. Vissa val jag gjort, vissa jag undvek att göra. Vissa människor som betytt mer än man räknat med, andra som glömts direkt. Det är oftast det man inte gjort som man ångrar som det ju så fiiit heter.

Strömstad är mycket nostalgi men även så mycket framtid för mig. Det har blivit så, så har det blivit. Och det är jag icke ledsen för... Åk till Strömstad käka på Torskholmens kiosk (det är fortfarande den bästa i stan!) älska, hata, segla, snesegla, tag det lugnt och dra in den friska havsbrisen.

På en perrong
vinden leker med
solens strålar
liksom den spelar
tar tag förför
seglen, de solvarma röda seglen

På en perrong
är det lätt att minnas
att glömma
att vinden som leker
med solens strålar
också narras sliter och förgör

Solens strålar som värmer
blir ofta kalla
på en perrong
i en stad med vind.

---