Hänger inte med alls.
Som vanligt släpar jag efter hela tiden. Läser andras bloggar men kan inte reagera förrän det är försent att lämna kommentarer, skriver om saker som hände för fem dagar sedan... Jag skulle blivit född 14 januari men kom 1 februari i stället. Är det det som ställer till det?
Nej tror inte det förrästen. Jag kommer alltid i tid till möten och sånt. Och gör jag inte det så är det i princip alltid något som jag inte kan styra över som gått åt helvete. Men likförbannat får jag spuck och lägger till ytterligare en halvtimmes resväg nästa gång vilket leder till att jag är jäääätte tidig istället. Inte kul heller. Tidspessimist kallar jag det.
I alla fall är det en sak som jag vill säga. Och det är att Torsson är så himla bra. Det är som naivistisk konst. Ser enkel ut att måla, men försök göra det bra...
De spelade på Sticky fingers i Gbg i fredags och lördags. Vi var där i fredags. Sån härlig stämning i publiken har jag inte kännt på en konsert sedan jag var på DiLeva i Strömstad för tusen år sedan. Myyyys... Och dansade gjorde jag, med en som verkligen (!) kunde dansa. Kul oxå att medelåldern på publiken var ungefär tjugo år över medelåldern på dem som jobbade på stället haha.
Ett minus måste jag säga och det var en vakt som helt klart överskred gränsen för juste beteende. Han var för maktfullkomlig. En detalj som kunde sabbat allt för ett år sedan, men som rann av, och efter kvällen var jag bara nöjd...
GoddaytoYaall
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hallå där!
Ja här kommer en som inte vet nåt..
Vad eller vem är Torsson? Ett band gissar jag, men vad för sorts musik?
Är glad över att du hade en lyckad kväll (och kunde bortse från "idioten")!
Hälsningar: Mrs F
Torsson är ett gäng som spelat sedan tidigt åttiotal (tror jag, länge är det i alla fall).
Klippan centrum, (Klippan centrum här e jag) är en av låtarna de slog i genom med. En av de lite senare låtarna är: Det spelades bättre boll på Gunnar Nordals tid (det spelades bättre boll på gräsplanen hemmavid).
Deras musikstil är lite bluesrockreaggiepop *hehe* liksom. Och som sagt deras texter är oftast små historier om vardagen i en naivistisk och väldigt iaktagande anda. (hm blir man klokare på det tro?) Sångaren är tydligen hjärnkirurg tillvardags (kan vara en myt ;) )och från början var det mer ett hobby projekt, och fortfarande är det väl det egentligen...Var det någon av dem som sa och skrattade.
Det är vad jag kan förklara om Torsson, försök att hitta något, de e så mysiga...
Skicka en kommentar