Fortfarande november

I alla fall idag också.

Det känns lite som att den där bilden av november som låååång och grå har fått sig en törn.

Jag kan inte säga att jag har äns märkt att det är november. Jag har knappt varit inne i stan och därför inte sett julskylltningen, eller alla de där lamporna som det pratas så mycket om.
Jag har bara varit på IKEA, på bottenvåningen. Klart är ju att allt pynt låg vid kassorna men det känns inte som riktigt "julpynt".

Inte har det varit någon skillnad på vädret heller, eller? Samma smörja som i oktober. Kanske jag är lite glömsk, men det har liksom flutit på.

Jag är inte direkt lessen för att ha "missat" november, men det infinner sig, som alltid när tiden har försvunnit, en gnagande känsla av att något viktigt har passerat utan att jag uppmärksammat det. Något som jag borde ha hållt fast vid och gjort något av.

Förmodligen är det bara imbillning, det brukar det vara. Även om man skall lyssna på sina känslor har jag nästan lärt mig att vissa känslor bara medför noja och onödig stress.

Nu är det om ett par timmar december och helt plötsligt börjar något närma sig någon slags "Deadline". Faktum är att jag har slutat bli stressad över allt jag skall göra på jul. Annars kan jag få elak stress vid andra tillfällen och andra deadlines, men just vid jul har jag faktiskt lyckats att sänka min nivå.

November är annars den stora start sträckan innan "nästa år". För i december hinner man inte tänka så långt. Kanske det är därför det känns som jag missat något. Jag kanske skulle laggt upp planen för mitt nya liv i november...

Jaja nu e de försent, och jag skall nog sova lite så jag orkar jobba ikväll... De sista timmarna innan slutspurten.

---